Forskarmeny

Stöde Ångsåg

År 1901 reste en då 20-årig yngling, Axel Reinhold Johansson från Gösunda i sällskap med flera andra till Amerika. Innan dess var han med om att flytta Stödesågen från dess första plats vid Fanbyåns utlopp på sörsidan av Ljungan till den nuvarande platsen på norrsidan. Han var den förste hjälpsågaren i den nya sågen. Denne Axel Johansson, senare kallade han sig Rendahl blev med tiden pastor och verkade i mer än femtio år vid olika baptistförsamlingar i Amerika. År 1959 besökte han sina släktingar i Torp och deltog även i möte på Huberget.
( Så skriver Edvin Nahlbom om denne ynglings levnadsbana).

Stöde Ångsåg uppfördes år 1899 varvid disponent Janne Westin i Ede deltog som konsult och sakkunnig. Såghuset uppförde i trä medan maskinrum, pannrum och smedja uppfördes i tegel.
Två sågramar installerades jämte ett kantverk. År 1900 satte man igång men de ångmaskiner man hade satt in var otillräckliga vilket störde produktionen. Detta ledde också till att efter något år så inköptes en större maskin, som fungerat i alla år fram till dess sågen lades ner.

För finansiering av verksamheten bildades ett bolag, de första aktiebreven är daterade den 14 september år 1899 och tecknades i huvudsak av bönderna i trakten. Bolaget tecknades av Lars Svedin, E. Jonsson och Dan Höglund. Någon utdelning på aktierna synes inte ha förekommit.
Efter några år vid sekelskiftet blev det dåliga tider som gjorde att sågen stod still fram till år 1907 då det bildades ett nytt bolag, Kärfsta Ångsågs Bolag som drev sågen fram till år 1912.
Ny ägare igen år 1914 med en grosshandlare från Östersund i ledningen. Om denne berättas att han avslutade sitt verk i Stödesågen med att förvandla det mesta som var brännbart inom sågområdet till träkol.

Efter fler ägarbyten kommer Lars Ljungdahl, Östavall in som ägare år 1960. Han var driftig
och kunnig som satte igång med en omfattande modernisering år 1961. Eldrift infördes, nya sågramar, kantverk och brädsorteringsverk monterades. Brädgården utökades med av stora mängder fyllningsmassor bl a för att kunna använda truckar inom området.
Den siste ägaren till Stödesågen blev SÄFs Industri i Sundsvall från år 1966 fram till år 1985.
Den nye ägaren gjorde också betydande investeringar med nya moderna sågverksmaskiner och införde elektronik inom flera områden. Stödesågen ansågs nu vara väl rustad i tiden vad gällde ett mindre sågverk.

Av någon anledning, kanske marknadsmässiga och statliga intressen nedlades Stödesågen och verksamheten flyttade över till Östavall i slutet av år 1985. Maskiner och inventarier nedmonterades och forslades bort. En 85-årig sågverksepok gick i graven. På området har med åren växt upp flera små industrier som ger sysselsättning och liv i bygden.

Gottfrid Eriksson, Norromängarna, berättar år 2004

Stöde Ångsågs aktiebolag

På 20 – 30-talet

Arbetare och ledare i ledningen var Erik Kerfstedt, Herbert Åkerlund, hans far var nog före honom. En förvaltare som hette Runsten var där i många år. Dom som var ledare på 20-talet
var Magnus Lilja, som tog över efter sin far.

Namnen på sågstyrkan var vad jag minns, jag var ju där och jobbade av och till på 30-talet.
Erland With var maskinist, det jobbet övertogs av Holger Sjölander. Eldare var Olof Johansson, sågare var Axelsson med sönerna Erik och Leonard och Jan Johansson. Kantare var Adolf Höglund, hyvlare och slipare Albin Eriksson. Nicke Johansson var också hyvlare, Den som körde ut flisen som dom byggde ut brädgården med hette Helge Wiberg, han var expert på det jobbet. Om han blev sjuk så fick dom sätta dit två man. Andra som jobbade var dom som var i brädgården, Mattias Åsberg, Olov Sjöling, Bernhard Nylander, Konrad Nyberg
Övriga var Pelle och Olof Westman, Elof Jonsson, Bror Fandén, Erik, Alvar och Edvin Malmström, Ernst Åsberg, Hilding Åsberg, Nils Åsberg, Robert Åkerlund, Henry Lindberg,
Andor Dahlkvist, Torsten Johansson, Johan Johansson, Helmer Nilsson, Ingemar Andersson, Helmer Andersson, Ernst Nilsson, Axel Abrahamsson, Gunnar Persson.

På 30-talet köptes den första bilen, en Volvo V8, som kördes av Valfrid Sjökvist med Hjalmar Nilsson som hjälplastare. På 40-talet kom Algot Lindgren som bas på sågen, hans bror V. T Lindgren var ju delägare i bolaget. Herbert Åkerlund var faktor och S R Torin var skrivare på kontoret. Sen blev Bror Broddesson faktor. Så gick det några år.

Sen såldes sågen till en jämtlänning som hette Lars Ljungdal. Han gjorde totalt om och fyllde ut brädgården med massor och planerade. Nu skulle virket, som tidigare körts på bryggor och räls, köras med truckar. Han rev då bort en del byggnader och skorsten, och lade då om till el-drift. Han var där några år men sålde sen till Norrskog. Då var Jan Strömblad förman, Ivar Engblom faktor, Berit Edström, kontorist. Sågare Nisse Eriksson, kantare Arne Sjölund, slipare Pelle Persson.

År 1980 lades sågen ner och flyttades till Östavall. Då var en över 100- årig epok slut.

Utskrivet år 2005/ON