Forskarmeny

Jonas Källström, Baggnäset forskat om Stöde kyrka

Det som Jonas Källström inte vet om Stöde kyrka och dess historia är inte värt att veta. Han har de senaste ca 20 åren sysslat med forskning i detta ämne. Han vet allt. Han vet t ex att när man i Stöde år 1756 funderade på att bygga en ny kyrka och kassan var skral – då skickade man med en stor ”kluns” smör till höga myndigheter i Stockholm när man begärde att få pengar till bygget. Nu visade det sig, att inte detta hjälpte utan man fick klara finanserna på egenhand. Dessutom vet han berätta att detta med att tornet står mot öster – normalt står kyrktornen mot väster – har sin förklaring däri att grundförhållandena var bättre i den östra delen av kyrkan.

Källström har tagit fram alla tänkbara och tillgängliga uppgifter om Stöde kyrka. Den första kyrkan uppfördes med sannolikhet påg 1200-talet i samband med sockenbildningen då även kommunnamnet Stöde tillkom. Från 1501 – 1534 finns handlingar bevarade bl a den så kallade ”Munkekladden” som omfattade kyrkans räkenskaper under den tiden. De egentliga kyrkoräkenskaperna tog sin början på 1670-talet. Det är dessa som Källström främst intresserat sig för och dessa talar samtidigt om hur det var på den kyrkliga fronten – kommunen.

Man kan också få en bild av Stöde kommun som helhet av dessa handlingar. Källström har beställt fotostatkopior på det mesta av kyrkoräkenskaperna. Det är åtskilliga kronor han lagt ned bara på detta. En krona per blad och han har flera pärmar!!

Släktforskning
Källström har inte bara ägnat sig åt kyrkan och dess värld. Han har också roat sig med släktforskning, dels år sin egen släkt som han har kunnat följa till 1500-talet, dels forskat i andra släktled. De ena har gett det andra med andra ord.

Första kyrkan saknade fönster
Vad som framgår av skrifterna från den tiden är det sannolikt att den första kyrkan inte reparerades nämnvärt under tiden fram till mitten av 1600-talet. Det framgår av beskrivningar att kyrkan saknade fönster. Ljuset släpptes in genom smala gluggar. Inte heller fanns det någon inredning och fanns det något var det av allra enklaste slag. Bänkar fanns inte, t ex östra delen var avdelad med ett s.k. korskrank. Bakom detta på väggen torde ett altarskåp jämte några helgonfigurer varit placerade. Vidare ett krucifix förmodligen detsamma som än idag hänger ovan för altaret. Av den s.k. ”munkekladden” framgår att det år 1517 inköptes en korkåpa för 60 mark. År 1522 inköptes en dopfunt för 5 mark samt en fana för 7 mark.

Utökades år 1673
Kyrkan blev sedan troligen för trång för år 1673 beslutades om att bygga ut och renovera den. Utökningen skedde österut, redan då fann man att markförhållandena var bättre åt det hållet. Man ökade ut med ett kor som var ca 4 x 3 meter brett. År 1673 kom kyrkans första fönster och räkenskaperna från den tiden visar att glasmästaren betalades med 30 daler och till den som höll glasmästaren med kost utbetalades 4 daler. Året efter reste Erik Olofsson i Gräfte till Stockholm för att få pengar till bygget och tycks också ha fått 100 daler silvermynt lika med 300 daler kopparmynt.

I räkenskapsboken för den 25 juli de året står upptaget ”Kongl Majt:s givit till kyrkionens reparation 201 d:r och 13 öre. Resten av de 300 avskrevs senare då det ansågs att Olofsson borde ersättas för resan och dels torde ha kommit på obestånd. Men han fick den pengar, något som man 100 år senare ungefär misslyckades med – trots att man tog en smörklump med sig som erkänsla.

Nytt kyrkbygge år 1751
Det gick 78 år till nästa kyrkbygge i kommunen. Under tiden har den gamla kyrkan reparerats och dessutom hade församlingen kostat på olika saker som man sedan hade nytta av. År 1687 skaffades spira och tvenne kors på kyrktaket. För detta arbete samt galler för sakrestifönstren betalades 18 daler till Thomas Stensson från Nedansjö. Framme vid år 1727 har församlingen besök av en målare som målar altartavlan jämte förgyller den. För detta utbetalades 139 daler. I detta inräknades skjuts av honom tur och retur.

Länsman Eric Pädersen i Gräfte ersätts bl a i detta sammanhang för dricka till målaren med
3 d:r och 24 öre. År 1751 är det äntligen dags för ett nytt kyrkbygge, men det är dåligt ställt med kontanta medel. Sockenmännen är i en brydsam situation. Det man för tillfället för kyrkhusbygget är summa 2.083 daler och kostnaderna för den nya kyrkan beräknas till 8.900 daler.
Man ska betänka att invånarantalet i Stöde på den tiden inte var mer än ca nätt 900 personer.
Stödeborna var även på den tiden ett givmilt folk. Räkenskaperna visar att alla inom kommunen - för att en ny kyrka ska kunna byggas – lämnar bidrag och gör det ofta. Största omsorgen för en ny kyrka torde utan tvivel ha legat på komminister Magnus Nordenström och han hade god hjälp av länsman Eric Pädersen samt dåvarande kyrkvärdarna Matts Nilsson i Källsta och Hinrich Ersson i Fanbyn.

Å 1857 tecknades avtal med byggmästaren Olof Romberg från Leksand om nybygget. Dessförinnan hade man fått kollektmedel från andra församlingar och dessutom lånat upp pengar av olika personer samt tagit de besparingar och kollektmedel som kom in i församlingen. Några pengar från höga vederbörande i Stockholm blev det inte – trots smöret. Det var ett bygge inte helt utan motgångar. Under byggtidens gång kom en anmälan till dåvarande domkapitlet i Härnösand om att Romberg inte skulle äga de kunskaper som erfordrades för att få bygga kyrkor.

Romberg kunde dock referera till flera kommuner där han byggt kyrkor till belåtenhet bl a Ljusdal och fick fortsätta byggandet. Men församlingens ledamöter voro skyldiga att ersätta all omkostnad som användes för kyrkobygget om det skulle visa sig att byggmästaren inte skulle klara uppgiften.