Om kraftstationer i Fanbyån
Perola Norberg redovisar i sin bok "Ljungan" 1977 på sidan 816
6 kraftstationer i Fanbyån.
Fanby kvarn Fanby intressenter
45 k V A effekt 1917 .
1924 och 1930 redovisas 60 k V A från 4 turbiner varav 30 k V A
till Fanby kvarn och 30 k V A till Fanby kvarnintressenter.
1931 och 1935 redovisas 56 k V A från 4 Francisturbiner.
Produktionen delades tydligen mellan kvarnen och intressenterna,
50% gick till kvarndriften och 50% såldes till bygdens folk
genom kvarnintressenterna. I mjölnaren's arende ingick ström
till kvarndriften.
Fanby elektriska verk vid åns utlopp
36 K V A. 1924.
Levererade ström till närområdet.
Norberg berättar inte när respektive kraftstation byggdes,
P.Viding, Vigge
Kraftstation i Granån med 20 meters fallhöjd och 25 k VA effekt år
1924.
Från denna station levererades ström ända bort till vissa gårdar
i Loböle.
E.E Persson och N.0.Sjölander Slättån
Kraftstation i Fanbyån några 100 meter uppströms sammanflödet
med Tingån.
3 k V A effekt 1924
Ström levererades till omgivande gårdar samt för drift av såganläggningen
vid ån.
Emil Eriksson, Rovland
Kraftstation i Fanbyån vid Rovlandsbron.
8 k V A effekt 1924
Ström levererades i närområdet och till drift för kvarn
och såg.
Karl A. Nordlander
Kraftstation i Fanbyån vid "Fabriken"
15 k V A effekt 1924
Här producerades ström till eget behov, till hushållen i fastigheten
samt
till fabrikens drift. Om ström såldes till andra hushåll känner
jag inte till men det kan nog ha skett till folk
på berget och i Östanå.
Norberg skriver att utbyggnader gjordes 1911 och 1914 men inte var det skedde.
För att utnyttja fallhöjden hade man vid nedersta stationen en
trätub med c:a 1 meters diameter från en damm belägen c:a 50
m
uppströms nuvarande landsvägsbro.
Vid Fanby kvarn hade man en kanal från en uppdämd hölja c:a
100
meter uppströms kvarnen. Den kallades "sumpen" och var även
byns
tvättstäIle med bänkar, tvättbräden och 4 stora järngrytor.
"Sumpen" var också omtyckt som badställe.
Utloppskanalen från stationen vid Fanby kvarn är ett förstklassigt
stenarbete som nog inte sa många har tittat på.
Kraftstationen vid åns utlopp hade en såg som föregångare,
Nyhemssågen,en vattendriven såg som lades ned 1898.
Den äldsta kraftstationen vid Fanbyån fanns vid den s.k. Nordlanderska
fabriken.
Den drevs med ångmaskin och levererade ström
till gårdar i omgivningen redan på 1890-talet.
Med sa många verksamheter vid ån som skulle använda samma vatten
är det inte förvånande att det blev kontroverser omkring dämningsrätter
, dämningstider m.m.
Kraftstationerna i Fanbyån blev med tiden uppköpta av Skönviks
bolag senare Bålforsen BÅKAB.
Inte var väl kraftproduktionen av sa stor betydelse for bolagen
men fall- och strandrätter har nog sitt värde. Största betydelsen
hade nog åtkomsten av de ledningsnät som redan fanns när man
skulle
förmedla ström från annat hall.
Från min barndom minns jag hur vi först betalade hushållsströmmen
med en årsavgift för varje lampa. Senare fick vi mätare man
lade en krona i en springa i mätaren och när
det blev svart fick man peta i en krona till.
Vid tröskning och vedkapning i byn så kunde man märka på
ljuset
när kärvarna matades in i tröskverket eller då sågklingan
gick igenom någon kraftigare stock.
Noteringar gjorda av Lasse Eriksson
Bollnäs den 16/1 2303