Gottfrid Eriksson berättar år 2004
Byggnader efter Edstabäcken
Om man börjar vid Knuts, så fanns där på 17 – 18 hundra talen. en såg och en stor kvarn. Där fanns en också gångbro, den var omkring 15 meter lång och 1,5 meter bred. Bron var kvar till dess man byggde Knutsgården, (1967 – 1968) då blev det vägtrumma och landsväg.
Om man går efter bäcken uppströms till Pär Ors så fanns där en linstamp som gick med vattenhjul. Längre upp så kommer man till ett maskinhus där det stod en turbin varifrån vattnet sedan rann ut vidare i en kanal. Lite längre upp på västra sidan av bäcken hade Nordells ett tegelbruk där man slog rödtegel en kortare tid. Längre upp mitt mot Nicke Anderssons fanns det en kvarn. Jag har en av kvarnstenarna kvar. Lite längre upp fanns Edsta såg därav Sågbacken. Så är vi då framme vid dammen som dämde bäcken för att få vattnet att gå in i den grävda kanalen med två dammluckor. Ifrån Nicke Andersson gick vattnet i en trätub till maskinhuset.
Mitt emot dammen låg en smedja. Intill denna hade Edsta utedansbana på
18- hundra talet. Lite längre upp på Lodins torpet fanns också
en kvarn, dit var det en väg som hette Kvarnvägen. Så är
vi då i Sågsvedjan, där hade Kälstaborna köpt en
bit mark och på 17- hundra talet och byggde där en såg . Lill
Kalle Sundström var sågare där. Nedanför Frambotjärnen
låg som damm Jonkasänge ovanför Tjärna efter Lycksjöbäcken
var Ludvig Larssons änge där låg rester av hässjövirke
ända in på 30-talet. I backen nedom
Mycksjön skulle Källstaborna ha haft en såg, det var nog tidigt
70 hundratal där sågen i Edsta finns på karta från 1700.