Stöde äldsta fasta skola går under klubban
Första fasta skolan i Stöde, Fanbyns gamla småskola, har lagts
ned. Där har undervisats sedan skolan kom till. Den byggdes åren
1888 – 1890 av Fanbyns skolrote. Noggranna papper, redovisande byggkostnaderna
har bevarats av hemmansägare Olof Sjölander vilkens morfar Karl Grafström
var ordförande i byggnadskommittén och förde räkenskaperna.
Det är noggrant nedpräntade utgiftsposter: Eldgaffel 0:75, eldgaller 1:25, nattkärl och spjällsnöre 2: -, brandhake 1:25, 2 st ventiler med snören 4:50 o s v. Så kan man följas skolans uppbyggnad och inredning. Protokollet på avsyningen är undertecknat den 5 juli år 1890 av C.A.Uhlén och Daniel Höglund.
Det var en ganska primitiv skola, men det var byamännen inom skolroten som själva svarade för kostnaderna. Det berättas att i skolrummet fanns en särskild avbalkning för smågrisar.
Första lärarinnan var troligen Dorotea Nyhlén berättar Sjölander. Hon var för övrigt också söndagsskollärare. Hon efterträddes av en fröken Pettersson och därefter var det fru Brita Eriksson, gift i Sköns socken. Från år 1942 fram till år 1969 har Svea Lilja varit lärarinna i skolan, och hon var mitt uppe i packningsbestyren för att göra i ordning för lärdagens auktion på skolinventarierna, böcker, planscher och all annan undervisningsmaterial. Fru Lilja har tjänstgjort vid Stöde skolor i hela 42 och ett ½ år, då hon nu i år pensionerades.
Skolan inköptes av Stöde kommun år 1912 för 12 000:- kronor, avkastningen steg så småningom till 20 000:¬- kronor och av dessa medel har byamännen anslagit medel till väg- och brobyggnader, samt inköpt aktier hos NCB. När skolan byggdes bidrog varje bonde efter fyrktal, sammanlagt 3 254 fyrkar. Byn hade 69 hushåll. Ordföranden bonden Carl Grafström i Fanbyn var morfar till vår sagesman.
Det är många av den äldre generationen som har minnen från den gamla skolan. Bl.a. kan Alma Höglund säkert berätta en del från skolans barndom. Och ska det bli av det vackert belägna skolhuset. Jo, säger kommunalassistent Bengt Högerberg, det kan bli en lekskola som vi så väl behöver. Till en sådan uppgift passar det gamla huset utmärkt.
Skrivare / Morris
1874 - 1876
De första folkhögskolorna i landet startade på hösten år 1868 i Skåne och Östergötland. Några år senare ville man förlägga en läromedelsanstalt av detta slag också i Medelpad. Många intresserade ville höja folkbildningen, en av dem var redaktören för dåvarande Nya Norrländska Correspondenten (efter år 1873 kallad Sundsvalls tidning) J.H. Struve
Vid ett av baptisterna anordnat folkmöte i Stöde under midsommarhelgen år 1870 framfördes idén, och en kommitté tillsattes för att ”vidtaga alla de åtgärder som är nödiga för att upprätta en folkhögskola i någon av socknarna mellan Hemgraven och Hammar”. Struve hade god hjälp för folkhögskoletanken av läroverksadjunkten dr Olof Wikström. Den 19 mars 1873 samlades 36 ombud från Medelpads kommuner till ett möte i Sundsvall. Denna dag skulle kunna kallas ”folkhögskolans födelsedag”. Dr Wikström var ordförande och redaktör Struve sekreterare.
Man beslöt att skolan t v skulle vara flyttbar. Första året förlades den till Nävsta by i Selånger. Föreståndare blev läraren vid Södermanlands läns folkhögskola, S.A. Carlén och andre lärare fil.kand. Viktor Öberg. I Nävsta startade skolan den 10 november år 1873 med 24 elever. Redan andra året 1874 flyttades skolan till Ökne by i Stöde
Det finns en ”Redogörelse för Medelpads Folkhögskolas
verksamhet” under tredje läsåret 1875 – 1876 av Sven
Alvar Carlén, skolans föreståndare. Häftet är tryckt
1876 .
Carlén berättar där om läsåret 1/10 1875 - 1/5 1876
(andra läsåret i Ökne, Stöde). Under läsåret
hade det varit 30 lärjungar, 22 från Medelpad, 6 från Ångermanland,
1 (en) från Jämtland och 2 från Hälsingland. Av dessa
var 7 med under första läsåret. Fyra lärare anges med namn.
Undervisningstiden var 41 timmar i veckan, som fördelades mellan de olika
ämnena. Eleverna bodde i bondgårdarna i Ökne och Gräfte
byar. Skolan inrymdes i en bondgård på Alfred och Algot Södermarks
jordbruk. Nuvarande Ulla, Ove och Erik Gradin.
(Berättare Marta-Lisa Åström)